PORTIONS OF THE HOLY BIBLE IN SWEDISH
PLEASE WAIT FOR THIS PAGE LOAD – Approximately 45 seconds at 56k modem speed.
|
DELAR AV DEN HELIGA BIBELN
PÅ SVENSKA |
|
|
|
|
|
(Tredje Moseboken 18)
(Leviticus) |
|
|
22. Du skall icke ligga
med män, såsom med kvinnor: det är förskräcklig styggelse. |
|
|
(Tredje Moseboken 20)
(Leviticus) |
|
|
13. Om en man också ligger med män, såsom han ligger med en kvinna,
båda av dem har engagerad en förskräcklig styggelse: de skall säkerligen
bliva dödade; deras blod skall bliva uppå dem. |
|
|
(Tredje Moseboken 26)
(Leviticus) |
|
|
18. Och om ni vill icke ännu för allt detta höra och lyda till mig, sedan Jag vill bestraffa eder sju gånger mer för edra synder. |
|
|
19. Och Jag vill bryta stoltheten av eder styrka; och Jag vill göra eder himmel som järn, och eder jord som mässing: |
Deut. 28:23 |
|
20. Och eder styrka skall bliva använt förgäves: för eder jord skall icke giva henne ökning, inte heller skall träden av jorden giva sina frukter. |
Ps. 127:1 · Deut. 11:17 |
|
21. Och om ni går motsatt till mig, och vill inte höra och lyda till mig, Jag vill komma med sju gånger mer pest uppå eder allt efter edra synder. |
|
|
|
|
|
(Psalmen 53) |
|
|
Till huvud Musikanten på Ma’-ha-lath, Mas’-chil,
En Psalm av David. |
|
|
1. Idioten har sagt i sitt hjärta, ingen Gud. Fördärvade är de, och har gjort avskyvärd syndfullhet: Ingen som gör gott. |
14:1-7; Rom. 3:10 |
|
2. Gud tittade ner ifrån himmelen uppå människornas barn, fär att se om det var någon som förstod, som sökte Gud. |
|
|
3. Varenda en av dem är gående tillbaka: de är helt och hållet bliven orena; ingen som gör gott, nej, inte en |
[130:3] |
|
4. Har arbetarna av syndfullheten ingen kännedom? som äter upp mina människor likasom de äter bröd: de har inte kallat på Gud. |
|
|
5. Där var de i stor rädsla, där ingen rädsla var: för Gud har spridit ut benen av honom som slår läger emot dig: du har fått dem att skämmas, för att Gud har hatat dem. |
Lev. 26:17 |
|
6. Oh att frälsningen av Israel var kommen ut av Zion! Då Gud
tar tillbaka fångenskapen av hans människor, Jacob skall glädja sig, och
Israel skall bli glad. |
|
|
|
|
|
(Matteus 7) |
|
|
13. Träd ni in vid den trånga
porten; för vid är porten, och vidsträckt är vägen, som
leder till förstörelse, och många där bliva som går in där. |
Luk. 13:24 |
|
(Matteus 11) |
|
|
28. Kom till mig, alla ni som arbetar, och är djupt betungade, och Jag vill giva eder vila. |
|
|
29. Tag mitt ok uppå eder, och lären av mig: för Jag är tålig och ödmjuk i hjärta; och ni skall finna vila i edra själar. |
|
|
30. För mitt ok är
bekymmerslöst, och min börda är lätt. |
[1 Joh. 5:3] |
|
(Matteus 24) |
|
|
35. Himmel och jord skall passera bort, men mina ord skall inte passera bort. |
Ps. 102:25, 26 |
|
36. Men av denna dag och timme vet ingen människa, nej, inte änglarna av himlen, men min Fader endast. |
1 Tess. 5:2; 2 Petr. 3:10; Sak. 14:7 |
|
37. Men som dagarna av Noe var, så skall också den kommande av Sonen av människan bliva. |
|
|
38. För som dagarna som var före folden, de var ätande och drickande, äktenskap och givande i äktenskap, till dagen som Noe gick in i arken, |
|
|
39. Och visste inte förrän floden
kom, och tog dem alla bort; så skall också kommandet av Sonen av människan
bli. … |
|
|
42. Se därför; för ni vet inte vilken timme din Herre vill komma. |
25:13 |
|
|
|
|
(Lukas 13) |
|
|
3. Jag säger eder, Nej; men, utom
ni ångrar eder, ni skall alla likaledes förgås. |
v. 5 |
|
(Lukas 19) |
|
|
10. För Sonen av människan är kommen för att söka och att frälsa det som var fördömt. |
Matt. 18:11 |
|
|
|
|
(Johannes 1) (Johannes Evangelium
- Se Svenska Reformations Bibeln) |
|
|
1. I begynnelsen var Ordet, och Ordet var med Gud, och Ordet var Gud. |
[v. 14; 17:5, 24]; Ef. 1:4 |
|
2. Det samma var i begynnelsen med Gud. |
Gen. 1:1 |
|
3. Alla saker var gjorda av honom; och utan honom var inte någon sak gjord som var gjort. |
Ps. 33:6; [Ef. 3:9; Col. 1:16, 17]; Heb. 1:10 |
|
4. I honom var liv; och livet var ljuset av människa. |
[1 Joh. 5:11] · 8:12 |
|
5. Och ljuset skiner i mörker; och mörkret begrep det inte. |
[3:19] |
|
6. Det var en man sänt från Gud, vars namn var Johannes. |
|
|
7. Den samme kom som ett vittne, för att vittna av Ljuset, att alla genom honom kunde tro. |
|
|
8. Han var inte detta Ljus, men att vittna av detta Ljus. |
|
|
9. Det var det sanna Ljuset, som lyser varje människa som kommer in i världen. |
|
|
10. Han var i världen; och världen var gjord av honom, och världen kände honom inte. |
Hebr. 1:2 |
|
11. Han kom till sitt eget, och hans egna mottog honom inte. |
Jes. 53:3; [Luk. 19:14] |
|
12. Men så många som mottog honom, till dem gav han kraft att bliva sönerna av Gud, till dem som tror på hans namn. |
|
|
13. Vilka var födda, inte av blod, och inte av viljan av köttet, och inte av viljan av människa, men of Gud. |
[1 Petr. 1:23]; 1 Joh. 5:1 |
|
14. Och Ordet var gjort kött, och dväljde bland oss, (och vi behöll hans ära, äran som av den enda enfödde av Fadern,) full av nåd och sanning. |
Matt. 1:16 |
|
15. Johannes bar vittnesbörd av honom, och grät, sägande, Denne var han av vem Jag pratade, Han som kommer efter mig, är föredragen före mig; för han var för mig. |
|
|
16. Och av hans fullhet hava alla vi mottagit, och nåd för nåd. |
Kol. 1:19 |
|
17. För lagen var given av Moses, men nåd och sanning kom genom Jesus Kristus. |
|
|
18. Ingen människa har sett Gud vid någon tid; den enda enfödde Sonen, som är i skötet av Fadern, han har tillkännagett honom. |
Ps. 2:7 |
|
19. Och detta är bevisat av Johannes, när Judéerna sände präster och Leviter ifrån Jerusalem för att fråga honom, Vem är du? |
|
|
20. Och han bekände, och förnekade inte; men bekände, Jag är inte Kristus. |
|
|
21. Och de frågade honom, Vad då? Är du Elia? Och han säger, Jag är inte. Är du denna profeten? Och han svarade, Nej. |
|
|
22. Då sade de till onom, Vem är du? så vi får giva ett svar till dem som sände oss. Vad säger du av dig själv? |
|
|
23. Han sade, Jag är rösten av en ropande i vildmarken, Gör rätt vägen av Herren, så sade profeten Jesaja. |
Jes. 40:3 |
|
24. Och de som var sänt var av Fariseerna. |
|
|
25. Och de frågade honom, och sade till honom, Varför döper du då, om du äro inte Kristus, varken Elia, eller denna profeten? |
|
|
26. Johannes svarade them, sägande, Jag döper med vatten: men där står en ibland er, som ni känner ej; |
Matt. 3:11 |
|
27. Han det är, som kommer efter mig, är föredragen före mig, vars sko rem Jag är inte värdig att upplösa. |
|
|
28. Dessa saker var gjorda i Batania på andra sidan Jordan, där Johannes döpte. |
Dom. 7:24 |
|
29. Nästa dagen Johannes ser Jesus kommande till honom , och säger, Se, Lammet av Gud, som tager bort synden av världen! |
[Ex. 12:3; 1 Petr. 1:19] · [Jes. 53:11; 1 John. 2:2] |
|
30. Denne är han av vem Jag sade, Efter mig kommer en man som är föredragen före mig; för han var före mig. |
[Kol. 1:17, 18] |
|
31. Och Jag kände honom inte: men att han skulle bli gjord uppenbar till Israel. Därför är Jag kommen döpande med vatten. |
|
|
32 Och Johannes bevisar, sägande, Jag såg Anden komma ner ifrån himlen likt en duva, och det förblev uppå honom. |
Jes. 42:1; 61:1 |
|
33. Och jag kände honom inte: men han som sänt mig att döpa med vatten, den samme sade till mig, Uppå vem du skall se Anden komma ner och förbliva på honom, den samma är han som döper med den Heliga Anden. |
|
|
34. Och Jag såg och bevisade, att den här är Sonen av Gud. |
Ps. 2:7; Luk. 1:35 |
|
35. Igen den nästa dagen efter, Johannes stod, och två av hans lärjungar; |
|
|
36. Och tittande uppå Jesus när han gick, han säger, Se Lammet av Gud! |
v. 29 |
|
37. Och de två lärjungar hörde honom tala och de följde Jesus. |
|
|
38. Då Jesus vände, och såg dem följande,och säger till dem, Vad söker ni? De sade till honom, Rabbi, (som betyder Mästare,) var dväljes du? |
|
|
39. Han säger till dem, Kom och see. De kom och såg där han dväljt, och vistades med honom denna dag: för det var omkring den tionde timmen. |
|
|
40. En av de två som hörde Johannes tala, och följde honom, var Andreas, Simon Petrus bror. |
|
|
41. Han first finner sin egen bror Simon, och säger till honom, Vi har funnit Messias; som är förklarat, Kristus. |
Dan. 9:25 |
|
42. Och han förde honom till Jesus. Och när Jesus såg honom, han sade, Du är Simon sonen av Jona: du skall bli kallad Kefas; som är, med uttydning, En sten. |
Matt. 16:18 |
|
43. Dagen följande Jesus skulle gå vidare till Galilée, och finner Filippus, och säger till honom, Följ mig. |
|
|
44. Nu Filippus var av Betsaida, staden av Andreas och Petrus. |
12:21 |
|
45. Filippus finner Natanael, och säger till honom, Vi har funnit honom av vem Mose med lagen, och profeterna, som skrev, Jesus av Nasaret, Sonen av Josef. |
|
|
46. Och Natanael sade till honom, Kan där någon god sak komma ut av Nasaret? Filippus säger till honom, Kom och se. |
|
|
47. Jesus såg Natanael komma till honom, och säger av honom, Se en Israelit verkligen, i honom är ingen falskhet! |
|
|
48. Natanael säger till honom, Varifrån känner du mig? Jesus svarade och sade till honom, innan det Filippus kallade dig, när du var under fikonträdet, Jag såg dig. |
|
|
49. Natanael svarade och säger till honom, Rabbi, du är Sonen av Gud; du är Konungen av Israel. |
Ps. 2:7 · Matt. 21:5 |
|
50. Jesus svarade och sade till honom, Därför att Jag sade till dig, Jag såg dig under fikonträdet, tror du? Du skall se större saker än dessa. |
|
|
51. Och han säger till honom, Sannerligen,
sannerligen, Jag säger till eder, Härefter ni skall se himmelen öppna, och änglarna
av Gud bestiga och komma ner uppå Sonen av människan. |
[Luk. 2:9, 13] |
|
(Johannes 2) |
|
|
1. Och den tredje dagen det var ett bröllop i Kana av Galilėen; och modern av Jesus var där. |
[Hebr. 13:4] · Jos. 19:28 |
|
2. Och både Jesus var kallad, och hans lärjungar, till bröllopet. |
|
|
3. Och när de begärde vin, modern av Jesus säger till honom, De har inget vin. |
|
|
4. Jesus säger till henne, Kvinna, vad har jag att göra med dig? Min timme är icke ännu kommen. |
19:26 · 7:6 |
|
5. Hans moder säger till tjänarna, Vad-som-helst han säger till eder, gör det. |
|
|
6. Och där var ställd där sex vatten-krukor av sten, efter sättet av renandet av Judéerna, innehållande två eller tre bat-mått per styck. |
[Mark. 7:3] |
|
7. Jesus säger till dem, Fyll vatten-krukorna med vatten. Och de fyllde dem upp till kanten. |
|
|
8. Och han säger till dem, Dra ut nu, och bär upp till styresmannen av festmåltiden, Och de bar det. |
|
|
9. När styresmannen av festmåltiden hade smakat vattnet som var gjort vin, och visste inte varifrån det var, (men tjänarna drog vattnet visste,) styresmannen av festmåltiden kallade brudgummen. |
4:46 |
|
10. Och säger till honom, Varje man i början där sätter fram gott vin; och när män har väl druckit, sedan det som är värst: men du har förvarat det goda vinet tills nu. |
|
|
11. Denna början av mirakels gjorde Jesus i Kana av Galiléen, och uppenbarade sin ära; oah hans lärjungar trodde på honom. |
1:14 |
|
12. Efter detta han gick ner till Kapernaum, han, oah hans moder, och hans bröder, och hans lärjungar; och de fortsatte där inte många dagar. |
Matt. 12:46 |
|
13.Och Judéernas Påsk var till hands, och Jesus gick upp till Jerusalem. |
Ex. 12:14 |
|
14. Och fann i templet dessa som sålde oxar, och får, och duvor, och växlarna av pengar, sittande: |
Mal. 3:1 |
|
15. Och när han hade gjort en piska av små rep, han föste dem alla ut ur templet, och fåren, och oxarna; och hällde ut växlarnas pengar, och kastade omkull borden; |
[Jer. 10:10] |
|
16. Och sade till dem som sålde duvor, Tag dessa saker därför: gör inte mitt Faders hus ett hus av handelsvaror. |
|
|
17. Och hans lärjungar kom ihåg att det var skrivit, Den glödande entusiasmen av ditt hus hava äten mig upp. |
Ps. 69:9 |
|
18. Då svarade Judéerna, och sade till honom, Vilket tecken visar du till oss, ser att du gör dessa saker? |
|
|
19. Jesus svarade och sade till dem, Förstör detta tempel, och inom tre dagar Jag vill resa det upp. |
Matt. 26:61; [Mark 14:58];
Apg 10:40 |
|
20. Då sade Judéerna, Fyrtio och sex år var detta tempel i byggande, och skulle du resa det upp i tree dagar? |
|
|
21. Men han talade av templet av sin kropp. |
[1 Kor. 3:16; 6:19; 2 Cor. 6:16; Col. 2:9; Hebr. 8:2] |
|
22. När därför han var uppstående från de döda, hans lärjungar kom ihåg att han hade sagt detta till dem: och de trodde den heliga skriften, och ordet som Jesus hade sagt. |
|
|
23. Nu när han var i Jerusalem vid påsken, på fest-dagen, många trodde i hans namn, när de såg mirakelns som han gjorde. |
Mark. 16:20 |
|
24. Men Jesus gjorde inte anförtro honom själv till dem, för att han kände alla människor, |
|
|
25. Och behövde inte att någon skulle vittna av människa: för han visste vad var i människa. |
|
|
(Johannes 3) |
|
|
1. Där var en man av Fariseerna nämnd Nikodemus, en härskare av Judéerna: |
7:50; 19:39 |
|
2. Den samme kom till Jesus pä natten, och sade till honom, Rabbi, vi vet att du är en lärare kommen ifrån Gud: ty ingen man kan göra dessa mirakels som du gör, utom Gud är med honom. |
7:50 · [Apg. 10:38] |
|
3. Jesus svarade och sade till honom, Sannerligen, sannerligen, Jag säger till dig, Utom en människa bliven född igen, han kan inte se kungadömmet av Gud. |
[Gal. 6:15; 1 Joh. 3:9] |
|
4. Nikodemus säger till honom, Hur kan en man bli född när han är gammal? kan han gå in den andra gången in i hans moders sköte, och bliva född? |
|
|
5. Jesus svarade, Sannerligen, sannerligen, Jag säger till dig, Utom en man bliva född av vatten, och Anden, han kan inte träda in i Himmelriket av Gud. |
[Ef. 5:26] · [Tit. 3:5] |
|
6. Den som är född av köttet, är kött; och den som är född av Anden, är ande. |
|
|
7. Förundra inte att Jag sade till dig, Ni måste bliva födda igen. |
|
|
8. Vinden blåser där den önskar, och du hör ljudet därefter, man kan inte veta varifrån den kommer, och var den går: så är varje en som är född av Anden. |
|
|
9. Nikodemus svarade och sade till honom, hur kan dessa ting bliva? |
6:52, 60 |
|
10. Jesus svarade och sade till honom, Är du en lärare av Israel, och känner inte dessa ting? |
|
|
11. Sannerligen, sanerligen, Jag säger till dig, Vi säger att vi vet och vittnar att vi hava sett; och ni mottaga inte vår vittne. |
|
|
12. Om Jag hava talat om jordiska ting, och ni tror inte, hur skall ni tro, om Jag talar om himmelska ting? |
|
|
13. Och ingen människa hava bestigit upp till himmelen, men han som kom ner ifrån himmelen, Sonen av människan som är i himmelen. |
|
|
14. Och som Moses lyftade upp ormen i vildmarken, även så måste Sonen av människan bliva upp lyftad: |
Num. 21:9 · 8:28; 19:18 |
|
15. Att vem som tror på honom skulle inte förgå, men hava evigt liv. |
|
|
16. För Gud så älskade världen, att han gav sin enda enfödde Son, att vem som någonsin tror på honom skall icke förgås, men hava evigt liv. |
Rom. 5:8; 1 Joh. 4:9 |
|
17. För Gud sände inte sin Son in till världen att döma världen; men att världen genom honom vilja bli frälst. |
Matt. 1:21 |
|
18. Han som tror på honom, är inte dömd: men han som tror inte, är dömd allaredan, därför han hava inte trott på namnet av den enda enfödde Sonen av Gud. |
5:24; [6:40], 47; 20:31 |
|
19. Och detta är fördömelsen, att ljus äro kommen in i världen, och människor älskade mörkret hellre än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda. |
[1:4, 9-11] |
|
20. För varje en som gör ondska hatar ljuset, ingen kommer till ljuset, förrän hans gärningar skulle bliva tillrättavisat. |
|
|
21. Men han som gör sanning kommer till ljuset, att hans gärningar måste bliva gjorda uppenbarligen, att de äro smidd i Gud. |
|
|
22. Efter dessa ting kom Jesus och hans lärjungar in till landet Judea; och där han stannade hos dem, och döpte. |
|
|
23. Och John också var döpt i Enon, nära till Salim, för att det fanns mycket vatten där; och de kom, och var döpta. |
1 Sam. 9:4 · Matt. 3:5,6 |
|
24. För John var inte ännu kastad i fängelse. |
|
|
25. Sedan där uppstod en fråga mellan några av
Johannes lärjungar och Judéerna, om reningen. |
|
|
26. Och de kom till Johannes, och sade till honom,
Rabbi, han som var med dig på andra sidan Jordan, till vem du vittnade, se,
den samme döper, och alla människor kommer till honom. |
1:, 15, 27, 34 |
|
27. Johannes svarade och sade, En man kan mottaga
ingenting, förutom det bli given honom ifrån himmelen. |
James 1:17 |
|
28. Ni själva vittnade till mig, att Jag sade, Jag är inte Kristus, men att Jag
är sänt inför honom. |
1:20, 27; Mark 1:2 · [Luk.
1:17] |
|
29. Han som har bruden, är brudgummen: men vännen
av brudgummen, som står och hör honom, glädjes mycket, för brudgummens röst skull: denna min fröjd
därför är uppfylld. |
Upp. 21:9 |
|
30. Han måste höjas, men Jag måste avtaga. |
|
|
31. Han som kommer ifrån ovan är över alla: han som
är av jorden är jordlig, och talar av jorden: han som kommer ifrån himlen är
över alla. |
v.13 · Rom. 9:5 |
|
n32. Och, vad han har sett och hört, att han
vittnar; och ingen människa mottager hans vittnesbörd |
Jes. 53:1, 3 |
|
33.Han som har mottagit sin vittnesbörd, har satt
till sin bekräftelse att Gud är sanning. |
|
|
34.För han som Gud har sänt, talar orden av Gud:
för Gud giver inte Anden med mått till honom. |
Deut. 18:18 |
|
35. Fadern älskar Sonen, och har givit alla saker
in i hans hand. |
Luk. 10:22 |
|
36. Han som tror på Sonen har evigt liv: och han
som tror inte på Sonen, skall inte se liv; men vredet av Gud förbliver i
honom. |
1 Joh. 5:10 |
|
(Johannes 4) |
|
|
1. När därför Herren visste hur Fariséerna hade hört att Jesus gjorde
och döpte mera lärjungar än Johannes, |
|
|
2. (Då Jesus själv döpte inte, men hans lärjungar,) |
|
|
3. Han lämnade Judéen, och avgick igen till Galilée. |
|
|
4. Och han måste behöva gå genom Samarien. |
|
|
5. Sedan kommer han till en stad av Samarien, som är kallad Sykar, nära till området av jorden som Jacob gav
till sin son Josef. |
|
|
6. Nu Jakobs brunn var där. Jesus därför varen uttröttad med sin resa,
satt sig på brunnen, och det var omkring den sjätte timmen. |
Gen. 33:19 |
|
7. Där kommer en kvinna av Samarien, för att hämta vatten: Jesus säger
till henne, Giv mig att dricka. |
|
|
8. (För hans lärjungar var gången iväg till
staden för att köpa mat.) |
|
|
9. Då säger kvinnan av Samarien till honom, Hur är det att du, blivande
en Jude, begären dricka av mig, som är en kvinna av Samarien? |
Luk. 9:53, 53 |
|
10. Jesus svarade och sade till henne, Om du
visste gåvan av Gud, och vem det är som säger till dig, Ge mig att dricka; du
skulle ha frågat av honom, och han skulle ha givit dig levande vatten. |
|
|
11. Kvinnan säger till honom, Herre, du har
ingenting att draga med, och brunnen är djup: från varför då har du det
levande vattnet? |
Upp. 21:6; 22:17 |
|
12. Är du större än vår fader Jacob, som gav oss brunnen, och drack
därav själv, och hans barn, och hans boskap? |
v. 6 |
|
13. Jesus svarade och sade till henne, Vem som
någonsin dricker av detta vatten, skall törsta igen: |
|
|
14. Men vem som någonsinn dricker av vattnet
som Jag skall giva honom, skall aldrig törsta; men vattnet som Jag skall giva
honom, skall bliva i honom en brunn av vatten rinnande upp till evigt liv. |
[6:35, 58] · 7:38 [1 Joh.
5:20] |
|
15. Kvinnan säger till honom, Herre, ge mig detta vatten, så Jag
törstar inte, eller inte komma hit för att draga. |
[Rom. 6:23] |
|
16. Jesus säger till henne, Gå kalla din make,
och kom hit. |
|
|
17. Kvinnan svarade och sade, Jag haver ingen make: Jesus sade till
henne, Du har väl sagt, Jag haver ingen make: |
|
|
18. För du hava haft fem makar, och han som du
nu hava, är inte din make: i det säger du uppriktigt. |
|
|
19. Kvinnan säger till honom, Herre, Jag inser att du äro en profet. |
|
|
20. Våra fäder avdyrkade i detta berg; och ni säger att i Jerusalem är
platsen där män borde tillbedja. |
Dom. 9:7 |
|
21. Jesus säger till henne, Kvinna, tro mig,
timmen kommer, när ni skall varken på detta berg, eller ännu vid Jerusalem,
tillbedja Fadern. |
[Mal. 1:11] |
|
22. Ni tillbedjer ni vet inte vad: vi vet vad
vi tillbedjer, för frälsning är av Judéerna. |
[2 Kon. 17:29] · [Luk.
24:47; Rom. 9:4, 5] |
|
23. Men timmen kommer, och nu är, när de sanna tillbedjarna
skall tillbedja Fadern i anden och i sanning: för Fadern söker sådan att
tillbedja honom. |
[1:17] |
|
24. Gud är en
Ande; och de som tillbedjer honom, måste tillbedja honom i ande och i
sanning. |
|
|
25. Kvinnan säger till honom, Jag vet att Messias kommer, som är kallad
Kristus; när han är kommen, han vill berätta för oss alla saker. |
|
|
26. Jesus säger till henne, Jag som pratar till
dig är han. |
Dan. 9:25; Mat. 26:63, 64;
Mark 14:61, 62 |
|
27. Och uppå det där kom hans lärjungar, och
förundrade sig över att han talade med kvinnan: ännu ingen man sade, Vad
söker du? Eller, Varför talar du med henne? |
|
|
28. Kvinnan sedan lämnade sin vatten- kruka, och
gick sin väg in till staden, och säger till människorna, |
|
|
29. Kom, se en man som berättade för mig alla
saker som någonsin Jag gjort: är inte denne Kristus? |
|
|
30. Sedan de gick ut ur staden, och kom till
honom. |
|
|
31. Under mellantiden medan hans lärjungar bad
honom, sägande, Mästare, ät. |
|
|
32. Men han sade till dem, Jag haver mat att äta som ni vet inte av. |
|
|
33. Därför sade lärjungarna en till en annan,
Haver ingen man burit med sig någonting att äta? |
|
|
34. Jesus säger till dem, Min mat är att göra viljan av honom som sänt mig, och avsluta hans
arbete. |
6:38; [17:4; 19:30]; Job
23:12 |
|
35. Säg inte ni, Det
finns ännu fyra månader, och sedan kommer skörd? Se, Jag säger till er, Lyft
upp era ögon , och titta på fälten; för de äro vita redan att skörda. |
|
|
36. Och han som skördar
mottager löner, och samlar frukt till liv evig: att både han som sår, och han
som skördar, får glädjas tillsammans. |
Dan. 12:3 |
|
37. Och här i äro detta
ordspråk sant. |
|
|
38. Jag sände er för att
skörda att varpå ni gav inget arbete: andra män arbetade, och ni äro inträdda på deras arbeten. |
|
|
39. Och många av Samariterna av denna stad trodde
på honom för yttrandet av kvinnan, som vittnade, Han sade mig allt det någonsin Jag gjort. |
v. 29 |
|
40. Så när Samariterna var komna till honom, de
bönföll honom att han skulle stanna hos dem: och han vistades där två dagar. |
|
|
41. Och många
mer trodde, på grund av hans egna ord; |
|
|
42. Och sade till kvinnan, Nu vi tror, inte på
grund av ditt yttrande: för vi hava hört honom själva , och vet att
denne är verkligen Kristus, Frälsaren av världen. |
17:8; 1 Joh 4:14 |
|
43. Nu efter två dagar han lämnade där, och gick
till Galiléen. |
|
|
44. För Jesus själv vittnade, att en profet har
ingen ära i sitt egna land. |
|
|
45. Då när han var kommen till Galiléen,
Galiléerna tog emot honom, havande sett
alla sakerna som han gjorde i Jerusalem vid festmåltiden: för de också
gick till festmåltiden.. |
2:23 |
|
46. Så Jesus kom igen till Kana av Galiléen, där
han gjorde vattnet vin. Och där var en viss adelsman , vars son var sjuk i
Kapernaum. |
|
|
47. När han hörde att Jesus var kommen ut av Judéen
till Galiléen, han gick till honom, och beföll honom att han skulle komma
ner, och bota hans son: för han var vid punkten av död. |
|
|
48. Då sade Jesus till honom, Förutom ni ser tecknen och underverken, ni vill icke tro. |
|
|
49. Adelsmannen säger till honom, Herre, kom ner
innan mitt barn dö. |
|
|
50. Jesus säger till honom, Gå din väg; din son lever. Och mannen trodde ordet
att Jesus hade talat till honom, och han gick sin väg. |
|
|
51. Och när han var nu gången ner, hans tjänare mötte
honom, och uppmanade honom, yttrande, Din son lever. |
[Ps. 111:7; Ezek. 12:25] |
|
52. Sedan frågade han om dem timmen när han
började att gottgöra. Och de sade till honom, Igår vid den sjunde timmen
febern lämnade honom. |
|
|
53. Så fadern visste att det var vid samma
timmen, som när Jesus sade till honom, Din son lever:
och han själv trodde, och hans hela hus. |
|
|
54.Det här är igen det andra mirakel som
Jesus gjort, när han var kommen ut av Judéen till Galiléen. |
|
|
(Johannes 5) |
|
|
1. Efter detta det var en högtid av judéerna: och
Jesus gick till Jerusalem. |
|
|
2. Nu det är vid Jerusalem, vid fårmarknaden,
en damm, som är kallad Betesda, havande fem verandor. |
|
|
3. I dessa ligger en stor mängd av maktlösa folk,
av blinda, halta, förtvinade, väntande för rörelsen av vattnet. |
|
|
4. För en ängel gick ner vid en viss årstid in i
dammen, och rörde vattnet: vem då först efter rörande av vattnet steg in, var
gjord hel av vilken sjukdom han hade. |
|
|
5. Och en viss man var där, som hade en sjukdom
trettio och åtta år. |
|
|
6. När Jesus såg honom ligga, och visste att han
hade varit nu en lång tid på detta sätt, han säger till honom, Vill du bliva gjord hel? |
|
|
7. Den maktlösa mannen svarade honom, Herre, Jag har
ingen man, när vattnet är rörande, att placera mig i dammen: men emedan Jag är kommande, en annan stiger
ner före mig. |
|
|
8. Jesus säger till honom, Res, tag upp din säng, och gå. |
Matt. 9:6: Mark 2:11; Luke
5:24 |
|
9. Och omedelbart mannen var gjord hel, och tog upp sin säng, och gick: och på samma dagen
var sabbaten. |
|
|
10. Judéerna därför sade till honom som var
botad, Det är inte lagligt för dig att bära din säng. |
|
|
11. Haan svarade dem, Han som gjorde mig hel, den
samme sade till mig, Tag upp din säng, och gå. |
|
|
12. Sedan frågade de honom, Vilken man är det som
sade till dig, Tag upp din säng, och gå? |
|
|
13. Och han som var botad visste icke vem det
var: för Jesus hade överfört sig iväg, en folkmassa var på denna
plats. |
|
|
14. Efteråt Jesus finner honom i templet, och
säger till honom, Se, du är gjord hel: synda icke
mer, ifall en sämre sak kommer till dig. |
|
|
15. Mannen gick, och uppmanade judéerna att det
var Jesus som hade gjort honom hel. |
|
|
16. Och därför judéerna förföljde Jesus,och
försökte att dräpa honom, för han hade gjort dessa saker på sabbat-dagen. |
|
|
17. Men Jesus svarade dem, Min Fader arbetar alltjämt, och Jag arbetar. |
[9:4; 14:10] |
|
18. Därför judéerna sökte desto mera att döda
honom, för han icke bara hade brutit sabbaten, men sade också att Gud var
hans Fader, gjorde sig jämställd med Gud. |
7:19 |
|
19. Då svarade Jesus, och sade till dem, Sannerligen, sannerligen, Jag säger till eder, Sonen kan
göra inget av sig, men vad han ser Fadern göra; för vilka saker som han gör,
dessa också gör Sonen likaledes. |
|
|
20. För Fadern älskar
Sonen, och visar honom alla saker som han själv gör: och han vill visa honom
mäktigare arbeten än dessa, att ni får förundra. |
|
|
21. För såsom Fadern
väcker upp de döda, och påskyndar dem; även så Sonen påskyndar vem han vill. |
|
|
22. För Fadern bedömer
ingen människa; men har överlämnat all dom till Sonen. |
3:35; 17:2; Matt. 11:27;
[Apg. 17:31; 1 Petr. 4:5] |
|
23. Att alla människor borde hedra Sonen,
samtidigt som de hedrar Fadern. Han som hedrar icke Sonen, hedrar icke Fadern
som har skickat honom. |
|
|
24. Sannerligen, sannerligen, Jag säger till
eder, Han som hör mitt ord, och tror på honom som skickat mig, har evigt liv,
och skall icke komma under fördömelse; men är passerad från död till liv. |
3:16 |
|
25. Sannerligen, sannerligen, Jag säger till dig,
Timmen är kommen, och nu är, när de döda skall höra rösten av Sonen av Gud:
och de som hör skall leva. |
[Eph. 2:1, 5; Kol. 2:13] |
|
26. För såsom Fadern har liv i sig, så har han
givit till Sonen att hava liv i sig; |